Introduktion till aflatoxin- och frekvensbehandling


Aflatoxiner är giftiga ämnen som produceras av vissa typer av mögel, i synnerhet Aspergillus flavus och Aspergillus parasiticus. Dessa mykotoxiner är kända över hela världen som betydande föroreningar i livsmedel och djurfoder. De upptäcktes i början av 1960-talet då de för första gången identifierades i jordnötter, vilket ledde till ett massivt utbrott av djurförgiftning.

Definition och egenskaper


Aflatoxiner tillhör en grupp kemikalier som kallas mykotoxiner. Dessa föreningar är inte bara värmebeständiga utan också kemiskt stabila, vilket gör dem svåra att eliminera från kontaminerade livsmedel. Det finns olika typer av aflatoxiner, där de viktigaste är aflatoxin B1, B2, G1 och G2. Av dessa är aflatoxin B1 den vanligaste och också den mest toxiska.

Infektion och spridning


Kontaminering med aflatoxiner sker främst genom konsumtion av infekterade livsmedel. De livsmedel som oftast drabbas är nötter, majs, ris och kryddor. Animaliska produkter som mjölk och kött kan dock också påverkas genom konsumtion av kontaminerat foder. Spridningen av aflatoxiner gynnas av varma och fuktiga förhållanden, som i tropiska och subtropiska regioner.

Betydelsen för hälsan


Aflatoxiner är extremt farliga för människor. Förtäring av dem kan orsaka både akuta och kroniska hälsoproblem. Akut förgiftning, även kallad aflatoxikos , kan leda till leverskador och i värsta fall till döden. Kronisk exponering är förknippad med en ökad risk för levercancer och andra allvarliga sjukdomar . International Agency for Research on Cancer (IARC) har klassificerat aflatoxin B1 som cancerframkallande för människor.

I de kommande avsnitten kommer vi att gå djupare in på källor och förekomst av aflatoxiner, de därmed förknippade hälsoriskerna och metoder för att upptäcka och reglera dessa farliga ämnen.

Källor och förekomst av aflatoxin


Aflatoxiner finns i en mängd olika livsmedel och är ett globalt problem, särskilt i utvecklingsländer och nyligen industrialiserade länder. De främsta källorna till aflatoxinföroreningar är jordbruksprodukter som angripits av mögelarterna Aspergillus flavus och Aspergillus parasiticus. Dessa mögelarter trivs särskilt bra i varma och fuktiga klimat, vilket gynnar kontaminering i tropiska och subtropiska områden.

Ofta drabbade livsmedel


De mest drabbade livsmedlen är nötter, särskilt jordnötter och pistagenötter, samt spannmål som majs och ris. På grund av sin näringssammansättning och sina lagringsförhållanden utgör dessa produkter en idealisk tillväxtmiljö för mögelsvamparna. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) är upp till 25% av den globala skörden påverkad av aflatoxiner, vilket har en betydande ekonomisk inverkan.

Kryddor, särskilt paprika och peppar, är också ofta drabbade av aflatoxiner. Torknings- och lagringsprocessen för dessa produkter kan främja tillväxten av Aspergillus-mögel. När det gäller animaliska produkter som mjölk och kött kan kontaminering ske indirekt om djuren äter kontaminerat foder. Studier visar att aflatoxin M1, en metabolit av aflatoxin B1, kan påvisas i mjölken hos mjölkkor som ätit förorenat foder.

Miljöfaktorer och lagringsförhållanden


Spridningen av aflatoxiner påverkas av olika miljöfaktorer. Höga temperaturer och hög luftfuktighet ger optimala förutsättningar för tillväxt av Aspergillus-mögel. Felaktig lagring, t.ex. otillräcklig ventilation och hög luftfuktighet, kan också gynna bildandet av aflatoxiner. En studie från University of Pretoria visar att korrekt torkning och förvaring av produkter på ett avgörande sätt bidrar till att minimera risken för kontaminering.

Kunskap om aflatoxinernas källor och förekomst är avgörande för att kunna utveckla effektiva förebyggande och kontrollerande åtgärder. I de följande avsnitten kommer vi att undersöka de hälsorisker som är förknippade med exponering för aflatoxiner och metoder för att upptäcka och reglera dessa farliga ämnen.

Hälsorisker i samband med exponering för aflatoxiner


Hälsoriskerna i samband med exponering för aflatoxiner är betydande och varierande. Dessa giftiga föreningar kan orsaka både akuta och kroniska hälsoproblem som varierar beroende på dos och exponeringens varaktighet.

Akuta hälsorisker


Akut aflatoxikos uppstår när en person får i sig en hög dos aflatoxiner under en kort tidsperiod. Symtomen är illamående, kräkningar, buksmärtor och yrsel. I allvarliga fall kan akut leverskada, gulsot och till och med dödsfall inträffa.

Enligt en studie från Världshälsoorganisationen (WHO) har akuta utbrott av aflatoxikos dokumenterats i länder som Kenya och Indien, där osäkra förvaringsförhållanden och bristande livsmedelsövervakning är utbredda.

Kroniska hälsorisker


Kronisk exponering för aflatoxiner, även vid låga nivåer, utgör en betydande hälsorisk. Långvarigt intag kan leda till allvarlig leverskada och kraftigt öka risken för levercancer. International Agency for Research on Cancer (IARC) klassificerar aflatoxin B1 som ett cancerframkallande ämne i grupp 1, vilket innebär att det är cancerframkallande hos människor. En studie från US National Institutes of Health (NIH) visar att kronisk exponering för aflatoxin också kan försvaga immunförsvaret och öka mottagligheten för infektionssjukdomar.

Effekter på barn och gravida kvinnor


Barn och gravida kvinnor är särskilt utsatta för risker. Barn som får i sig aflatoxiner kan drabbas av tillväxtfördröjning och utvecklingsstörningar. En studie i Ghana visade att barn med hög aflatoxinexponering hade betydligt lägre tillväxttakt . För gravida kvinnor finns det en risk att aflatoxiner kan skada fostret och leda till missfall eller fosterskador. Hälsoriskerna i samband med exponering för aflatoxiner understryker behovet av strikt övervakning och kontrollåtgärder. I de kommande avsnitten diskuteras metoder för att upptäcka och reglera dessa farliga ämnen samt strategier för att förebygga och begränsa kontaminering.

Detektering och mätning av aflatoxin i livsmedel


Detektering och mätning av aflatoxiner i livsmedel är ett viktigt steg för att säkerställa livsmedelssäkerheten. Det finns olika analysmetoder för att exakt identifiera och kvantifiera aflatoxinkontaminering. Dessa tekniker är avgörande för att verifiera efterlevnaden av lagliga gränser och minimera hälsoriskerna.

Analytiska metoder


De vanligaste metoderna för aflatoxinanalys är högpresterande vätskekromatografi (HPLC) och ELISA (enzyme-linked immunosorbent assay). HPLC-metoden kännetecknas av sin höga precision och känslighet. Den gör det möjligt att separera och identifiera de olika aflatoxintyperna, inklusive aflatoxin B1, B2, G1 och G2. En studie från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) understryker HPLC:s tillförlitlighet vid detektering av aflatoxiner i nötter och spannmål. ELISA-tester är ett billigare och snabbare alternativ till HPLC. I dessa tester används antikroppar för att detektera specifika aflatoxiner. Enligt en studie från US Food and Drug Administration (FDA) är ELISA-tester särskilt användbara för att övervaka ett stort antal prover på kort tid.

Mobila och bärbara enheter


Förutom laboratoriebaserade metoder blir mobila och bärbara enheter för aflatoxindetektering allt viktigare. Dessa enheter möjliggör snabb analys på plats, vilket är särskilt fördelaktigt i jordbruksverksamhet och för livsmedelskontroll. Ett exempel är immunoassay med lateralt flöde, som ger resultat på bara några minuter och inte kräver omfattande laboratorieutrustning.

Validering och kvalitetssäkring

Validering av analysmetoder är avgörande för att säkerställa korrekta och tillförlitliga resultat. Internationella standarder som ISO 17025 anger krav på testlaboratorier för att säkerställa kvalitet och enhetlighet i testresultaten.

En studie från International Organization for Standardisation (ISO) belyser vikten av metodisk validering och regelbunden kalibrering av utrustningen.

Exakt detektering och mätning av aflatoxiner i livsmedel utgör grunden för effektiva övervaknings- och kontrollåtgärder.

I nästa avsnitt tar vi en närmare titt på de rättsliga standarderna och riktlinjerna i Tyskland.

Lagstiftning och riktlinjer i Tyskland


I Tyskland finns det strikta regleringsstandarder och riktlinjer för kontroll av aflatoxin i livsmedel. Dessa åtgärder är avgörande för att skydda folkhälsan och minimera kontaminering av livsmedel.

Rättsliga gränser


Den rättsliga grunden för kontrollen av aflatoxiner i livsmedel fastställs i Europeiska unionens förordning (EG) nr 1881/2006. Denna förordning definierar de högsta tillåtna nivåerna av aflatoxiner i olika livsmedelskategorier. Exempelvis är gränsvärdet för aflatoxin B1 i jordnötter avsedda för direkt konsumtion 2 μg/kg. Gränsvärdet för summan av aflatoxinerna B1, B2, G1 och G2 är 4 μg/kg.

Program för övervakning


Övervakningen av aflatoxinkontaminering utförs regelbundet av livsmedelsövervakningsmyndigheterna i de federala staterna.

Dessa myndigheter tar prover från detaljhandlare och importörer och analyserar dem med avseende på aflatoxiner. Enligt den federala myndigheten för konsumentskydd och livsmedelssäkerhet (BVL) är resultaten av dessa övervakningsprogram avgörande för bedömningen av livsmedelssäkerheten och för att vidta åtgärder om gränsvärdena överskrids.

Importkontroller


Särskild uppmärksamhet ägnas också åt kontroll av import från tredje land, särskilt från regioner med hög risk för aflatoxinkontaminering. Produkter som nötter, kryddor och torkad frukt är föremål för strikta importkontroller. Dessa kontroller omfattar såväl dokumentkontroller som fysiska inspektioner och laboratorieanalyser.

Åtgärder om gränsvärdena överskrids


Om gränsvärdena för aflatoxiner överskrids är livsmedelsföretagen skyldiga att vidta omedelbara åtgärder. Det kan handla om att återkalla berörda produkter, ta bort dem från marknaden och informera konsumenterna. Efterlevnaden av dessa åtgärder övervakas och verkställs av de behöriga myndigheterna.

Forskning och vidareutveckling


För att ytterligare minimera risken för kontaminering främjar den tyska regeringen forskning för att bekämpa aflatoxiner. Projekt som "MycoSafe-South" syftar till att utveckla innovativa metoder för att minska mykotoxiner i livsmedel och djurfoder och förbättra säkerheten längs hela livsmedelskedjan. De strikta regleringsstandarderna och kontinuerliga övervakningsåtgärderna i Tyskland spelar en nyckelroll för att minimera allmänhetens exponering för aflatoxiner och säkerställa livsmedelssäkerheten.

Strategier för förebyggande och begränsning av aflatoxinkontaminering


Kontroll och förebyggande av aflatoxinkontaminering är avgörande för att säkerställa livsmedelssäkerheten och minimera hälsoriskerna. Olika strategier kan användas effektivt för att minska kontamineringen längs hela livsmedelskedjan.

goda jordbruksmetoder


Ett viktigt steg för att minska aflatoxinerna börjar ute på fältet. Genomförandet av god jordbrukssed (GAP) omfattar val av resistenta växtsorter, korrekt växtföljd och användning av biologiska bekämpningsmedel som antagonistmögel som hämmar tillväxten av Aspergillus-arter. En studie från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) visar att användningen av GAP kan minska aflatoxinföroreningarna med upp till 80%.

optimerade skörde- och lagringsförhållanden


efter skörden är det avgörande att produkterna torkas och lagras på rätt sätt. Fukthalten bör hållas på en minimal nivå för att förhindra tillväxt av mögel. Mekanisk torkning och användning av ventilationssystem bidrar till att hålla luftfuktigheten i lagerlokalerna låg. Enligt en studie från University of Pretoria kan man genom att upprätthålla optimala lagringsförhållanden avsevärt minska kontamineringsgraden.

Biologiska och kemiska åtgärder


Biologiska metoder, t.ex. användning av icke-toxiska Aspergillus-stammar som fungerar som konkurrenter till toxiska stammar, är lovande. Kemiska behandlingar, t.ex. användning av ozon eller organiska syror, kan också hämma tillväxten av mögel och produktionen av aflatoxiner. En studie från International Institute of Tropical Agriculture (IITA) understryker effektiviteten i dessa metoder.

Övervakning och utbildning


Regelbunden övervakning och utbildning av jordbrukare och livsmedelsproducenter är avgörande komponenter i det förebyggande arbetet. Genom utbildning kan intressenter i livsmedelskedjan informeras om riskerna med och metoderna för att förebygga aflatoxiner. Program som "MycoSafe-South" stöder jordbrukare i riskområden genom utbildning och tekniskt bistånd.

Konsumentutbildning


Slutligen spelar konsumentutbildning också en viktig roll. Välinformerade konsumenter kan bidra till att minska aflatoxinkontamineringen genom att köpa certifierade och testade produkter. Kampanjer och informationsprogram kan bidra till att öka medvetenheten om farorna med aflatoxiner. En kombination av dessa strategier kan effektivt minska exponeringen för aflatoxiner, vilket leder till en säkrare livsmedelsförsörjning och bättre hälsoresultat.

Bibliografi:

https://flexikon.doccheck.com/de/Aflatoxin
https://de.wikipedia.org/wiki/Aflatoxine
https:// www.laves.niedersachsen.de/startseite/lebensmittel/ruckstande_verunreingungen/ aflatoxininnehåll-i-olika-livsmedel-134526.html
https://www.lgl.bayern.de/ livsmedel/kemi/mögeltoxiner/aflatoxiner/index.htm
https://www.ages.at/mensch/ ernaehrung-lebensmittel/rueckstaende-kontaminanten-von-a-bis-z/aflatoxin
https:// www.efsa.europa.eu/de/topics/topic/aflatoxins-food
https://utopia.de/ratgeber/aflatoxin-wiedas- svampgifter-i-livsmedel-fångade/
https://www.knauer.net/de/Lebensmittelanalyse-mit-HPLC/ analys-av-mykotoxiner-och-aflatoxiner

Bli medlem nu

Som medlem kommer du att få ytterligare information och frekvenser om detta ämne! Logga in här!