Tidigare trodde man att molekylärt väte inte var funktionellt. Men i en studie från 2007 upptäckte forskare vätgasens fantastiska egenskaper. Sedan dess har många andra effekter av vätgas upptäckts. Nu vet vi redan att väte har många egenskaper, varav en är antiallergisk.
Men vad orsakar denna egenskap hos vätgas? Låt oss först förstå vad en allergi är och vad den gör med vår kropp.
Vad är en allergi?
En allergi uppstår när kroppens immunsystem reagerar på ämnen som normalt inte är skadliga för de flesta människor. De ämnen som människor är allergiska mot kallas allergener. Dessa omfattar pollen, dammkvalster, husdjur och insekter som getingar eller bin, mögel, läkemedel som penicillin och andra, och vissa livsmedel som jordnötter, äggvita och så vidare.
När en person kommer i kontakt med ett allergen kan han eller hon reagera olika beroende på person och hur allvarligt tillståndet är. Allergin kan vara mild hos vissa patienter, medan den hos andra kan vara livshotande. Allergi är också inblandat i astma. Personer med allergier är mer benägna att utveckla astma. Personer som har nära familjemedlemmar som har allergier eller astma löper också större risk att få allergier.
Atopi anses vara ett tillstånd där personen har en genetisk tendens att utveckla allergiska reaktioner.
Vad händer under en allergisk reaktion?
En allergisk reaktion uppstår när en person med allergi kommer i kontakt med allergenet i fråga. När allergenet först kommer in i kroppen utlöser det en antikroppsreaktion. B-lymfocyterna i blodet producerar IgE-antikroppar. De producerade antikropparna fäster vid några speciella vita blodkroppar som kallas mastceller via Fcε-receptorer på ytan. Mastcellerna är en del av kroppens immunsystem. Dessa celler minns allergenet. Detta kallas sensibilisering.
När kroppen kommer i kontakt med allergenet igen reagerar allergenet med IgE-antikropparna. Detta får mastcellerna att frisätta ämnen. Denna process kallas mastcellsdegranulering. De ämnen som frisätts inkluderar histamin, leukotriener och prostaglandiner, som påverkar den omgivande vävnaden och orsakar allergisymtomen. Hela denna reaktion kallas en typ 1 överkänslighetsreaktion.
De frisatta ämnena kan orsaka en plötslig utvidgning av blodkärlen och en sammandragning av den glatta muskulaturen. Reaktionen kan uppträda lokalt vid kontakt med allergenet eller systemiskt i hela kroppen. Symtomen kan variera från enkel klåda och utslag till anafylaxi och plötslig död. Inflammation med rodnad och svullnad kan förekomma. Patienten kan få rinnande näsa, utslag som kallas urtikaria och andningssvårigheter på grund av ett allvarligt astmaanfall.
Antiallergiska egenskaper hos väte
Väte har antioxidativa, antiinflammatoriska, antiapoptotiska och antiallergiska egenskaper. Låt oss titta på några exempel där väte ensamt arbetade mot allergi och utövade sina antiallergiska effekter.
Enligt en japansk studie eliminerade intag av vätgasrikt vatten via munnen under fyra veckor en allergisk reaktion av omedelbar typ hos möss. Histaminnivåerna i blodet hos möss som drack det väterika vattnet var lägre än hos möss som inte drack det.
Väte dämpar fosforyleringen av Fcε-receptorerna på mastcellerna. Detta avbryter i sin tur signalöverföringen och leder till hämning av NADPH-oxidasaktiviteten, vilket minskar bildandet av inflammatoriska ämnen. Väte visade sig hämma aktiviteten hos alla molekyler som är involverade i denna signalväg. Man fann alltså att vätgas motverkar allergiska reaktioner genom att modulera specifika signalvägar.
Före denna studie trodde forskarna att de positiva effekterna av vätgasmolekylen endast berodde på dess funktion som upptagare av fria syreradikaler. Denna studie var mycket viktig för forskarsamhället eftersom den för första gången visade att väte har en positiv effekt på allergiska reaktioner på grund av en annan mekanism som äger rum i cellerna. Signaltransduktion sker när ett receptorprotein på cellytan kontaktas av en molekyl, t.ex. väte. Detta utlöser olika fysiologiska reaktioner i cellen, dvs. speciella signalvägar initieras, som därefter leder till en förändring av olika metaboliska processer i cellen och till en förändrad reaktion i kroppen.
Att dricka vätgasrikt vatten kan därför vara ett effektivt sätt att bekämpa en rad olika allergiska sjukdomar som allergisk rinit, hösnuva, konjunktivit och bronkialastma hos människor. De flesta läkemedel verkar på specifika målområden. Väte skiljer sig dock från konventionella läkemedel: det kan nå vilken plats som helst på cellerna och utöva sin effekt genom en kombination av förändrade signalvägar. Trots att vätgas är mycket effektivt har det inga kända biverkningar. Därför har väte potential att bli ett nytt läkemedel.
Vissa studier har genomförts för att testa effekten av molekylärt väte på olika sjukdomar som är förknippade med allergiska eller överkänsliga reaktioner.
Atopisk dermatit är en kronisk hudsjukdom som förknippas med klåda. Den beror på en allergisk inflammation som utlöses av olika faktorer som oxidativ stress och en obalans i immunsystemet. Enligt en studie från 2013 kan vätgasrikt dricksvatten förebygga atopisk dermatit som framkallas av allergenet Dermatophagoides farina i råttmodeller. En grupp råttor fick vätgasrikt vatten medan de andra fick vanligt vatten i 25 dagar. Efter att de exponerats för allergenet mättes koncentrationerna av ämnen som frigörs under allergiska reaktioner. Nivån av inflammatoriska ämnen i de möss som konsumerade vätgasrikt vatten var mycket låg jämfört med nivån i de andra mössen. Vätgas kan alltså vara en bra terapi för personer med atopisk dermatit. Dessutom betonar denna studie att vätgas som produceras genom elektrolys av vatten har ett extremt lågt oxidations-reduktionspotentialvärde, vilket uttrycker dess antioxidativa effekt.
En annan studie från 2014 bekräftar också detta. I denna studie med möss var allergenet 2,4-dinitroklorbensen (DNCB). Det inducerade atopisk dermatit. Förutom minskade inflammatoriska ämnen fann forskarna också en signifikant minskad IgE-nivå i den grupp som drack vätgasrikt vatten.
Det fanns också en lägre förekomst av astma hos möss som behandlades med väterik saltlösning jämfört med de som fick normal saltlösning. Inflammatoriska mediatorer (IL-4, IL-5, IL-13 och TNF-α) mättes efter induktion av astma med ovalbumin. Vätskerik saltlösning kunde minska dessa mediatorer i bronkoalveolär sköljvätska och minskade även slemutsöndring och luftvägsinflammation i samband med astma. Dessa effekter av väterik saltlösning på inflammation i luftvägarna var dosberoende.
Den antiallergiska effekten av väte är en mycket ny egenskap som först nyligen har upptäckts. Dess terapeutiska potential vid behandling av olika sjukdomar verkar obegränsad. Detta beror på att molekylärt väte är extremt säkert att använda, till exempel jämfört med kortisonbehandling. Detta skulle kunna vara ett genombrott i behandlingen av dessa allergiska sjukdomar och lindra lidandet för dessa patienter.
Källor
Vad är allergi? (2017). Australasiska sällskapet för klinisk immunologi och allergi (ASCIA). Hämtad 18 oktober 2017 från https://www.allergy.org.au/patients/about-allergy/what-is-allergy
Itoh, T., et al, Molecular hydrogen inhibits lipopolysaccharide/interferon gamma-induced nitric oxide production through modulation of signal transduction in macrophages. Biochemical and Biophysical Research Communications, 2011. 411(1): s. 143-9.
Ohta, S., Molecular hydrogen as a novel antioxidant: overview of the advantages of hydrogen for medical applications. Methods Enzymol, 2015. 555: s. 289-317.
Ignacio, R.M., et al, The Drinking Effect of Hydrogen Water on Atopic Dermatitis Induced by Dermatophagoides farinae Allergen in NC/Nga Mice. Evid Based Complement Alternat Med, 2013. 2013: s. 538673.
Yoon, Y.S., et al. Positiva effekter av vätevatten på 2,4-Dinitrochlorobenzene-inducerad atopisk dermatit hos NC/Nga-möss. Biol Pharm Bull, 2014. 37(9): s. 1480-5.
Xiao, M., et al, Hydrogen-rich saline reduces airway remodeling via inactivation of NF-kappaB in a murine model of asthma. Eur Rev Med Pharmacol Sci, 2013. 17(8): s. 1033-43.