När elektriska laddningsbärare rör sig kallas detta för en elektrisk ström. Laddningsbärarna kan vara joner i en vätska eller gas eller elektroner som rör sig fritt i metaller.

Även i vakuum kan elektroner eller joner röra sig och på så sätt bilda en elektrisk ström.

I praktiken och i teorin kan man skilja mellan tre olika strömriktningar:

• Den tekniska strömriktningen bestämdes från den positiva polen till den negativa polen. När denna bestämning gjordes visste man ingenting om rörelsen av fria elektroner.
• Elektronflödets riktning är från den negativa polen till den positiva polen, dvs. motsatt den tekniska flödesriktningen.
• Jonflödets riktning beror på jonernas laddning, katjoner flödar till katoden, anjoner till anoden.

Strömstyrkan är högre ju fler fria elektroner som flödar genom ledarens tvärsnitt per sekund.

Den elektriska strömmen förkortas till "i" i beräkningar, enheten är ampere eller "A" för kort.

Strömstyrkan kan beräknas genom att dividera effekten med spänningen, d.v.s.:
Ampere=Watt/Volt