Vad är nässelfeber

Nässelutslag (urtikaria) är en av de vanligaste hudsjukdomarna och kan uppträda akut eller kroniskt. Nässelutslag åtföljs av den typiska bildningen av vallar, som orsakar intensiv klåda, men som inte är smittsamma. I vissa fall kan nässelfeber också orsaka svullnad i slemhinnorna.

Vad orsakar nässelfeber?

Hos de flesta patienter uppträder nässelutslag i episoder och utlöses inte av några yttre faktorer. Läkare kallar detta spontan urtikaria, som kan orsakas av en infektion eller sällsynta intoleranser. Det finns en skillnad mellan spontan urtikaria och så kallad inducerbar urtikaria. Vid inducerbar urtikaria utlöses vallningarna av en eller flera yttre stimuli. Det kan till exempel vara kyla, värme eller tryck.

De utslag som är typiska för nässelfeber orsakas av produktionen av vissa immunceller som kallas mastceller. Mastcellerna bildas vanligtvis genom en tidigare reaktion på ett proinflammatoriskt budbärarämne. I synnerhet vävnadshormonet histamin är en sådan signalsubstans och är huvudsakligen ansvarig för de typiska symtomen på nässelfeber, dvs. bildandet av vallar samt svår klåda, rodnad och svullnad i huden.

Vilka är symtomen på nässelfeber?

Nässelutslag visar sig genom så kallade wheals. Dessa är hudfärgade till vitaktiga svullnader på hudytan som är fyllda med en vätska. I vissa fall kan det också finnas en inflammatorisk rodnad i kanterna av svullnaderna. Om två wheals ligger mycket nära varandra kan de också bli en stor svullnad. I regel kliar och bränner whealerna mycket intensivt, som om huden hade kommit i kontakt med brännässlor. Det är därifrån ordet urtikaria kommer, eftersom nässlor heter urtica på latin. I ganska sällsynta fall yttrar sig nässelutslag i djupare svullnader som kallas agioödem. Agioödem uppträder vanligtvis på fotsulorna, handflatorna och i ansiktet. Till skillnad från wheals orsakar agioödem vanligtvis inte klåda. Istället klagar patienterna på en känsla av tryck och/eller en smärtsam brännande känsla.

Vilka är de olika formerna av nässelutslag?

Läkare skiljer mellan följande olika typer av nässelutslag. De uppträder vanligtvis separat. I sällsynta fall kan dock två eller flera av undertyperna förekomma samtidigt.

• spontan nässelfeber: Nä sselfeber och/eller angioödem uppstår utan någon uppenbar yttre utlösande faktor. Beroende på hur lång tid det tar innan nässelutslagen eller angioödemet försvinner skiljer man mellan spontant akut och spontant kroniskt nässelutslag.
• spontanakut urtikaria:En specifik utlösande faktor för spontan akut urtikaria kan ofta inte identifieras. Men många patienter lider också av en akut infektion i matsmältningskanalen eller luftvägarna, vilket är anledningen till att läkare ser en koppling mellan de två. Intolerans mot vissa livsmedel kan inte heller uteslutas. Spontana akuta nässelfeber varar dock mindre än sex veckor.
• spontankronisk nässelfeber:Nässelfeber som varar längre än sex veckor kallas kronisk urtikaria. Symtomen kan vara antingen kontinuerliga eller återkommande. De viktigaste utlösande faktorerna för spontan kronisk urtikaria är kroniska infektioner, autoimmuna reaktioner eller överkänslighet.
• fysiska nässelutslag: utlöses av fysiska stimuli som kyla, värme eller tryck. Fysiska nässelutslag förekommer endast i cirka 10 procent av alla fall.
• andra former av nässelutslag: förekommer hos mindre än 10 procent av alla drabbade och är därför ganska sällsynta. Andra former av nässelutslag kan orsakas av fysisk ansträngning, kontakt med vatten eller överdriven svettning.

Hur kan nässelfeber behandlas?

Valet av behandling beror på typen av nässelfeber och hur allvarliga symtomen är. Nässelutslag kan till exempel behandlas med läkemedel. Antihistaminer används ofta för att hämma effekten av histamin. I de flesta fall försvinner dock nässelutslagen inom 24 timmar, även utan behandling. De kan ersättas av nya nässelutslag på andra delar av kroppen. För att kunna behandla nässelutslag permanent är det viktigt, särskilt vid inducerbar urtikaria, att känna till den utlösande faktorn och att undvika den i framtiden. Detta kan till exempel inkludera vissa livsmedel, men också mediciner.

En så kallad habitueringsterapi (härdning) kan också betraktas som en behandling för nässelutslag och används främst när antihistaminer inte ger lindring och ljus kan identifieras som den utlösande faktorn för nässelutslagen. Vid habitueringsterapi bör huden exponeras specifikt för solljus för att på så sätt utveckla en tolerans mot solljus. Habitueringsterapin kan också användas för att vänja huden vid kyla. Till exempel bör man regelbundet ta kalla duschar.