von: Eder Herbert 18 april 2023

Vad är karcinom?

Termen "karcinom" kommer från det latinska ordet "carcinoma" och betyder "cancer". Följaktligen är ett karcinom en malign (elakartad) sjukdom som utvecklas från slemhinnans celler (epitelceller) och som inte bara behöver vara lokaliserad till ursprungsstället, utan också kan spridas till andra delar av kroppen genom metastasering.

Utvecklingsgrad och patohistologi för ett karcinom

Karcinom differentieras enligt deras grad av uttryck och deras patohistologi. Det senare hänvisar till tumörvävnadens morfologi, såsom tumörstorleken, som kan delas in i småcelliga och storcelliga karcinom. Dessutom skiljer läkare mellan skivepitelcancer och adenokarcinom med avseende på patohistologi. När det gäller graden av uttryck för ett karcinom kan följande tre olika stadier nämnas:

Carcinoma in situ (CIS): Detta är en malign tumör i ett tidigt stadium, som fortfarande är begränsad till vävnadsskiktet och ännu inte har metastaserat till den omgivande vävnaden eller andra delar av kroppen. Det är därför inte en invasiv växande tumör.
Invasivt karcinom: är en form av tumör som har spridit sig bortom det primära vävnadslagret till den omgivande vävnaden. Termen "invasiv karcinom" omfattar alla cancerformer som redan har metastaserat till den omgivande vävnaden.
Metastaserande karcinom: Detta är en term som används av läkare för att beskriva en tumör som redan har metastaserat till vävnad och/eller organ i hela kroppen.

Vilka typer av karcinom finns det?

Karcinom kan förekomma i många delar av kroppen. De typer av karcinom som listas här är några av de vanligaste typerna av cancer:

Analcancer: är en elakartad tumör i analkanalen och är sällsynt jämfört med tjocktarmscancer. Analcancer kan orsakas av vissa könssjukdomar och/eller kroniska infektioner.
Basalcellscancer (BCC): är en av de vanligaste typerna av cancer och hör till den vita hudcancern. I ganska sällsynta fall sprider denna typ av cancer metastaser och betraktas därför som en halvmalign sjukdom.
Bronkialkarcinom: avser en elakartad cancer i luftvägarna som gynnas i sin utveckling av cigarettrök och eventuell yrkesmässig exponering för damm.
Endometriekarcinom: malign cancer som har sitt ursprung i livmoderns inre slemhinna. Endometriecancer är en av de vanligaste maligna cancerformerna som kan drabba det kvinnliga könsorganet.
Gallblåsecancer (GBC): är en av de vanligaste och mest aggressiva formerna av gallvägscancer. Gallblåsecancer har sitt ursprung i gallblåsan och metastaserar snabbt, t.ex. till lymfkörtlarna.
Urinblåsecancer: kallas även i dagligt tal för urinblåsecancer och har sitt ursprung i urinvägarnas slemhinna (urothelium). Många patienter lider därför också av urotelial karcinom.
Hepatocellulär karcinom (HCC): är en elakartad levercancer som utgår från levercellerna. Innan hepatocellulärt karcinom utvecklas lider patienterna vanligtvis av kronisk levercellsskada.
Testikelcancer: en elakartad tumör som påverkar testiklarna. I synnerhet män mellan 20 och 40 år drabbas ofta av testikelcancer.
Kolorektalt karcinom (CRC): denna elakartade cancertumör uppstår genom epitelial dysplasi. Kolorektal cancer är lokalt infiltrativ och potentiellt metastaserande. Både en genetisk predisposition och exogena orsaker kan bidra till utvecklingen av kolorektalt karcinom.
Larynxkarcinom: kallas även i dagligt tal för struphuvudcancer och är en av de vanligaste maligna tumörsjukdomarna i halsområdet, som främst drabbar män.
Magsäckscancer: är en elakartad cancer i magsäcken och orsakas vanligtvis av körtelceller som producerar magsaft. Ett över genomsnittet stort antal äldre personer över 50 år diagnostiseras med magsäckscancer.
Mammacarcinom: kallas också i dagligt tal för bröstcancer. Det är den vanligaste, men inte den farligaste, cancerformen hos kvinnor.
Njurcellscancer: är en av de vanligaste elakartade tumörerna, som vanligtvis drabbar vuxna. Njurcellscancer växer vanligtvis som en enda tumör i njuren.
Matstrupscancer: är mer känt som esofaguscancer, som kan utvecklas var som helst i matstrupen.
Ovarialkarcinom: kallas också i dagligt tal äggstockscancer och beskriver en elakartad tumör i äggstockarna, som främst drabbar kvinnor efter klimakteriet. Äggstockscancer upptäcks vanligtvis först i ett sent skede av cancern, t.ex. när tumören har nått bukhålan.
Pankreascancer: den så kallade pankreascancern är en av de dödligaste maligna tumörsjukdomarna och drabbar bukspottkörteln.
Farynxkarcinom: detta är en malign tumörbildning i halsområdet. Farynxkarcinom hör till den överordnade gruppen av huvud- och halstumörer.
Skivepitelcancer: är den näst vanligaste maligna hudtumören efter basalcellscancer och kallas även i vardagligt tal för prickcellscancer. I likhet med basalcellscancer bildar skivepitelcancer mycket sällan metastaser (endast i 5 procent av alla fall). Skivepitelcancer tenderar dock att sprida sig och växa snabbt.
Prostatacancer: är en av de vanligaste cancerformerna hos män. Prostatacancer, som sitter i prostatakörteln, ger inga symtom, särskilt inte i de tidiga stadierna, vilket är anledningen till att den vanligtvis upptäcks sent.
Sköldkörtelcancer: beskriver en elakartad cancer i sköldkörteln som beror på degenerering av celler i organet. Tumörvävnaden sprider sig och tränger undan den friska vävnaden.
Cervixkarcinom: kallas även livmoderhalscancer och avser en malign (elakartad) tumör i livmoderhalsen (cervix uteri). Cervixkarcinom är den fjärde vanligaste maligna tumören hos kvinnor i världen.
Tungcancer: hör till gruppen huvud- och halstumörer och förekommer ganska sällan. Ett tungcarcinom sprider sig huvudsakligen i den bakre tredjedelen av tungan och kan i sällsynta fall även påverka den främre delen av tungan och/eller tungans undersida. Om tungcancer upptäcks i ett tidigt skede av cancern är chanserna till bot goda.

Vilka är orsakerna till karcinom?

Läkare har identifierat följande riskfaktorer som gynnar utvecklingen av karcinom. De tror också att cirka 40 procent av alla cancerfall kan förebyggas genom att undvika dessa riskfaktorer.

Alkohol- och tobakskonsumtion
brist på fysisk aktivitet
Övervikt eller fetma
sockerrik kost eller frekvent konsumtion av rött kött
kraftig exponering för UV-strålning eller andra former av strålning
Tidigare tillstånd med vissa virus och/eller infektioner (onkovirus)

Vaccinationer och en hälsosam livsstil kan också förhindra utvecklingen av karcinom.

Hur kan carcinom diagnostiseras tidigt?

Vissa typer av carcinom kan diagnostiseras i tid genom tidig upptäckt eller screeningundersökningar. För detta ändamål kan läkaren till exempel utföra en fysisk undersökning där patienten palperas för klumpar. De letar också efter avvikelser, t.ex. förändringar i hudfärg eller förstoring av ett organ. Dessutom kan laboratorietester som urin- och blodprov vara informativa för att lättare upptäcka dessa avvikelser. Leukemi kan till exempel upptäckas genom en fullständig blodräkning. I detta fall kommer de vita blodkropparna att uppträda i ett ovanligt antal eller typ.

Hur behandlas carcinom?

Det finns olika behandlingsalternativ för cancer. Vilken behandling som används beror förmodligen alltid på typen av cancer, men också på dess storlek, stadium och, sist men inte minst, patientens allmänna hälsotillstånd. Som primärt behandlingsalternativ kommer läkaren alltid att försöka avlägsna tumören helt genom kirurgi, om möjligt. Om det inte är möjligt att helt avlägsna cancern används kemoterapi eller strålbehandling för att döda alla kvarvarande cancerceller eller för att förhindra ny tillväxt.