Vad är gallblåsecancer?

Gallblåsecancer (GBC) är en av de vanligaste och mest aggressiva formerna av malign gallvägscancer. Den utvecklas vanligtvis i gallblåsan, gallgångarna eller den stora gallgången och metastaserar relativt snabbt till lymfkörtlarna, levern och andra avlägsna organ. Medan gallblåsecancer är ganska sällsynt i västländerna, förekommer den relativt ofta i Chile, Japan, norra Indien och även i vissa regioner i Östeuropa. Detta beror främst på att parasitsjukdomar förekommer oftare i vissa tropiska länder och är förknippade med en ökad risk för gallblåsecancer.

Kvinnor är mer benägna än män att utveckla gallblåscancer mellan 70 och 80 års ålder. Gallblåsecancer ger vanligtvis symtom först i ett avancerat stadium, t.ex. buksmärtor, oftast i övre högra kvadranten, en känsla av yrsel, som kan åtföljas av kräkningar, samt gulsot, anorexi och/eller oönskad viktminskning.

Vilka är de olika formerna av gallblåsecancer?

Karcinom i gallblåsan delas in i följande former:

• Klatskintumörer: Karcinomen är lokaliserad i området för gallgångarna, som går direkt ut från levern;
• Tumörer i området för de distala gallgångarna: Karcinomet är beläget utanför levern och gallblåsan;
• Tumörer i området för papilla Vateri: Karcinomet är beläget vid den punkt där ductus choledochus (den gemensamma gallgången) och ductus pancreaticus (bukspottkörtelgången) förenas med tolvfingertarmen (duodenum).

Vilka faktorer gynnar utvecklingen av gallblåsecancer?

Hittills har APOB-genen identifierats som orsaken till gallblåsecancer. Gallblåsecancer kan också gynnas av följande riskfaktorer

• tidigare gallstenssjukdomar, t.ex. inflammatoriska reaktioner i gallgångarna (primär skleroserande kolangit och/eller ulcerös kolit)
• Förekomst av minst en gallsten (konkrement) i gallblåsan (kolelithiasis),
• Porslinsgallblåsa, där det finns en förhårdnad av gallblåsans vägg
• bakteriella infektioner,
• fall av gallblåsecancer som redan har förekommit i familjen,
• kronisk leversjukdom, t.ex. hepatit B eller C, levercirros eller alkoholrelaterad leversjukdom orsakad av åratal av alkoholmissbruk,
• ohälsosam kost

Vilka är symtomen på gallblåsecancer?

I de flesta fall uppträder symtomen på gallblåsecancer först i ett sent skede av cancern. Gallblåsecancer kan dock visa sig tidigare med följande symtom, varav vissa är ospecifika:

• Gulsot (icterus), som uppträder särskilt när gallgångarna är förträngda,
• oavsiktlig och kraftig viktminskning
• generaliserad klåda, som uppträder över hela kroppen,
• Buksmärtor, som kan åtföljas av aptitlöshet.

Hur är sjukdomsförloppet vid gallblåsecancer?

En tumör i gallblåsan och/eller gallgångarna påverkar de omgivande organen på mycket kort tid. Detta påverkar främst tolvfingertarmen, men även bukspottkörteln. Metastaser kan också spridas till lymfkörtlarna och genom blodomloppet i hela kroppen. Så kallade dottertumörer bildas ofta i framför allt levern, men även i lungorna och bukhinnan. Eftersom symtomen i de flesta fall uppträder först när metastaser redan finns är prognosen för gallblåsecancer ganska dålig.

Hur diagnostiseras gallblåsecancer?

Gallblåsecancer diagnostiseras genom laboratorietester och bilddiagnostik. Även ett blodprov kan ge information om nivåerna av leverenzymer och avslöja förekomsten av tumörmarkörer. Om gallblåsecancern redan befinner sig i ett avancerat stadium kommer i synnerhet tumörmarkörerna carcinoembryonalt antigen (CEA) och CA 19-9 att vara förhöjda. Bilddiagnostiska förfaranden som ultraljud eller datortomografi (CT) kan också visa en förstorad gallblåsa. Hos de flesta patienter hittas karcinomet på gallblåsans hals eller stam.

Hur behandlas gallblåsecancer?

Karcinom i gallblåsan avlägsnas helst kirurgiskt. Detta kan göras genom en segmentell lever- eller gallgångsresektion och/eller en omfattande lymfadenektomi (avlägsnande av lymfkörtlarna). Kirurgi är möjlig särskilt om karcinomet är lokaliserat till gallgångarna, gallblåsan eller den intilliggande levervävnaden och inga vitala kärl är påverkade och tumören ännu inte har spridit sig till metastaser.

Om gallblåsecancern är i ett avancerat stadium kan kemoterapi förbättra patientens livskvalitet. Det är också möjligt att förlänga patientens liv med några månader eller år med hjälp av kemoterapi (palliativ kemoterapi). Vid inoperabel gallgångscancer ges läkemedlet gemcitabin i kombination med cisplatin som standardbehandling. Denna behandling syftar till att stabilisera tumören eller, i vissa fall, till och med minska dess storlek. Utöver denna standardbehandling kan även andra kemoterapeutiska medel användas effektivt vid gallgångstumörer. Dessa inkluderar till exempel läkemedlen 5-fluorouracil eller capecitabin, irinotecan och oxaliplatin.

Förutom kemoterapi kan strålbehandling också vara användbart för lokaliserade tumörer. Särskilt efter en operation används strålbehandling ofta om det fortfarande finns tumörrester kvar i kroppen. I de flesta fall används strålbehandling i kombination med kemoterapi.

Hur ser eftervården ut vid gallblåsecancer?

Om behandlingen är en palliativ terapi bör patienten definitivt använda sig av de regelbundna uppföljningsundersökningarna. Om tumören å andra sidan avlägsnades från patienten genomförs regelbundna uppföljningsundersökningar, särskilt under de första tre åren efter det kirurgiska ingreppet. I allmänhet är även slutenvård på en rehabiliteringsklinik möjlig. Den behandlande läkaren bör dock i varje enskilt fall avgöra om detta är nödvändigt. Under alla omständigheter bör slutenvårdsbehandlingen utföras på en anläggning som är väl förtrogen med tumörer i gallblåsan och gallgångarna.

Vad är prognosen för gallblåsecancer?

Eftersom gallblåsecancer ofta diagnostiseras i ett avancerat stadium av cancern är prognosen ganska dålig. Den 5-åriga överlevnadsgraden är cirka 20 procent.

Frekvenser Karcinom i gallblåsan

Frekvenser Salmonella Thyphi

Frekvenser Blodrening