Vad är tonsillcancer?

Tonsillcancer kallas även tonsillkarcinom och beskriver en elakartad sjukdom i de palatinala tonsillerna. Sjukdomen tillhör den stora gruppen av så kallade mun- och halstumörer, som också kallas orofaryngeala karcinom och oftast är skivepitelkarcinom. Män mellan 60 och 70 år löper i genomsnitt tre gånger större risk att utveckla en orofaryngeal tumör än kvinnor.

Vilka är orsakerna till tonsillcancer?

Läkare antar att tonsillcancer utlöses av överdriven rökning och alkoholkonsumtion. I vilket fall som helst har nästan 85 procent av alla patienter med tonsillcancer en historia av överdriven nikotin- och/eller alkoholkonsumtion. Humant papillomvirus (HPV) kan dock också bidra till utvecklingen av tonsillcancer. Studier har visat att förekomsten av HPV-virus kan bidra till sjukdomsförloppet.

Hur kan man förebygga tonsillcancer?

Man kan undvika tonsillcancer genom att undvika de faktorer som utlöser sjukdomen, dvs. nikotin och alkohol. Eftersom dessa två beroendeframkallande ämnen har rykte om sig att även orsaka andra sjukdomar bör de undvikas helt om det är möjligt. Dessutom bör man vara noga med mun- och tandhygienen för att förebygga tonsillcancer. Detta inkluderar även regelbundna förebyggande och kontrollerande undersökningar hos tandläkaren.

Vilka är symtomen på tonsillcancer?

Tonsillcancer kan initialt orsaka följande ospecifika symtom:

• Svårigheter att svälja,
• långvarig heshet och/eller hosta,
• Svullnad i halsområdet,
• Dålig andedräkt,
• Problem med att äta och/eller dricka

Om du märker en vitaktig missfärgning i munhålan som varar i mer än 14 dagar kan detta också vara ett tecken på tonsillcancer. I vilket fall som helst bör missfärgningen kontrolleras av en specialist i ett tidigt skede.

Hur diagnostiseras tonsillcancer?

Tonsillcancer kan orsaka förändringar i munhålan, som nuförtiden lätt kan upptäckas med hjälp av moderna undersökningsmetoder. En möjlighet är en spegelundersökning. Här undersöker ÖNH-läkaren munslemhinnans tillstånd med hjälp av ett starkt ljus och en spegel. Eventuella missfärgningar kan noteras. Om det finns några avvikelser i tonsillerna (halsmandlarna) tar läkaren ett vävnadsprov (biopsi).

Eftersom spegelundersökningen inte kan diagnostisera några djupare anatomiska strukturer, kan läkaren också använda andra bildprocedurer, till exempel en ultraljudsundersökning (sonografi). Detta undersöker främst de (cervikala) lymfkörtlarna som finns på huvudet. Om tonsillcancer redan är i ett avancerat skede innehåller lymfkörtlarna vanligtvis metastaser. För att utesluta en  metastas utförs också en datortomografi (CT) eller en magnetisk resonanstomografi (MRI). Båda metoderna gör det möjligt för läkaren att fastställa tumörens exakta position och utbredning. Denna information är avgörande för det kirurgiska avlägsnandet av tumören.

Vilka tumörstadier skiljer sig åt vid tonsillcancer?

Tumörstadierna vid tonsillcancer skiljer sig inte nämnvärt från den allmänna T-klassificeringen av tumörer, som kan beskrivas på följande sätt, beroende på tumörfokusets storlek och utbredning:

• T1-stadium: Tumören är mindre än 2 cm.
• T2-stadiet: Tumören har en storlek på mellan 2 och 4 cm.
• T3-stadiet: Tumören är större än 4 cm.
• T4-stadium: Tumören har infiltrerat de omgivande vävnadsstrukturerna. Sådana tumörer är särskilt vanliga i halsen, kinderna och/eller tungbasen.

Hur behandlas tonsillcancer?

Tonsillcancer avlägsnas ofta kirurgiskt. Detta innebär att man kirurgiskt avlägsnar den primära tumören och den omgivande vävnaden och ser till att det finns ett tillräckligt stort säkerhetsavstånd till den friska vävnaden. Avlägsnandet av den vävnad som omger tumören är avsett att förhindra att tumörceller finns kvar i kroppen, vilket skulle kunna bilda nya tumörer (återfall) vid en senare tidpunkt. Om tumören redan har metastaserat till lymfkörtlarna i huvud och nacke kommer dessa också att avlägsnas kirurgiskt. Efter operationen ska ytterligare strålbehandling, kemoterapi eller kombinerad radiokemoterapi utföras.

Hur ser eftervården ut för tonsillcancer?

Efter att tumören har avlägsnats kirurgiskt bör patienten gå på regelbundna kontroller så att eventuella återfall av tumören kan diagnostiseras och behandlas i ett tidigt skede. I varje enskilt fall görs en grundlig klinisk undersökning som inkluderar bilddiagnostik i form av ultraljud, CT- eller MR-undersökning. Detta görs inte bara för att utesluta att tumören kan bildas igen, utan också för att utesluta eventuella metastaser. Vid behov kan även ett vävnadsprov (biopsi) tas.

Hur ofta uppföljningsundersökningar bör göras beror inte bara på hur aggressiv tumören är, utan också på var den sitter och hur stor den är. I regel rekommenderas uppföljningsundersökningar med 1-3 månaders intervall under det första året. I ett senare skede kan undersökningar ske var 6:e månad och från och med det femte året bör en kontroll ske varje år.

Följande uppföljande behandlingar kan krävas till följd av kirurgiskt avlägsnande av tonsillcancer:

• Röst- och sväljträning för att förbättra organfunktionen,
• Smärtbehandling,
• Stöd för att hjälpa patienten att återintegreras i den sociala och yrkesmässiga miljön,
• psykologisk vård (psyko-onkologi)

Vad är prognosen för tonsillcancer?

Som med andra typer av cancer är prognosen bättre ju tidigare tonsillcancer diagnostiseras. Studier har visat att för patienter som testar positivt för HPV-viruset minskar 5-årsöverlevnaden från 80 procents chans till bot till 40-50 procent för dem som inte testar HPV-positivt.