Vad är Cowdens syndrom?

Cowdens syndrom (CS) är en ärftlig sjukdom i hud och slemhinnor (s.k. genodermatos). Eftersom sjukdomen är svår att känna igen diagnostiseras den sällan. Multipla hamartom är typiska för Cowdens syndrom. Dessa är tumörliknande, godartade vävnadsförändringar som utvecklas på grund av defekt könsvävnad och ökar risken för att utveckla maligna men även godartade tumörer. Dessa kan bildas främst i bröstet (mamma), i sköldkörteln, i livmoderslemhinnan (endometriom), i njurarna, i det centrala nervsystemet eller i tjocktarmens ändtarm. Cowdens syndrom förekommer vanligtvis hos patienter mellan 20 och 30 år, även om båda könen kan vara lika drabbade. Läkare skiljer också på en subtyp av Cowdens syndrom som kallas Lhermitte-Duclos syndrom.

Vad orsakar Cowdens syndrom?

I cirka 60 till 80 procent av alla fall kan en mutation i den ärftliga dispositionen av PTEN-genen på kromosom 10 upptäckas. Molekylärgenetisk diagnostik som upptäcker denna mutation kan därför också hjälpa till att diagnostisera Cowdens syndrom. På grund av denna ärftliga riskfaktor bör patientens förstagradssläktingar därför också alltid testas för förekomst av denna mutation.

Vilka är symtomen på Cowdens syndrom?

Cowdens syndrom yttrar sig nästan alltid genom multipla hamartom, t.ex. under huden och slemhinnorna. 99 procent av alla patienter utvecklar också förändringar i huden (slemhinnorna) som är karakteristiska för Cowdens syndrom, vilka kan yttra sig på följande sätt:

• Trikilemmom och papillomatösa papler,
• orala och plantara keratoser
• multipla papler i ansiktet,
• makulär pigmentering av penis

Dessutom kan hamartomatösa eller hyperplastiska polyper utvecklas i tjocktarmen och/eller magsäcken, ibland även i tolvfingertarmen. Knölar i sköldkörteln, fibrocystiska bröstförändringar och lipom och/eller fibrom i bindväven är inte heller ovanliga. Om det rör sig om Lhermitte-Duclos syndrom kan förändringar också uppstå i lillhjärnan. Läkarna kallar detta för cerebellärt dysplastiskt gangliocytom. I allmänhet har patienter med Cowdens syndrom ofta en större huvudomkrets.

Hur diagnostiseras Cowdens syndrom?

Cowdens syndrom diagnostiseras vanligtvis genetiskt på grund av dess komplexitet. I vissa fall är dock diagnosen extremt svår. Läkare arbetar därför med att utveckla diagnostiska kategorier, som kan sammanfattas som huvudkriterier och sekundära kriterier enligt följande:

• Huvudkriterier:
• Bröstcancer,
• Endometriomkarcinom (tumör i livmoderslemhinnan),
• follikulär sköldkörtelcancer,
• multipla gastrointestinala hamartom eller ganglioneurom (godartad tumör i nervsystemet),
• Makrocefali (teknisk term för ett stort huvud),
• makulär pigmentering av ollonet (missfärgat hudområde på ollonet),
• mukokutana lesioner (ärftliga vaskulära missbildningar),
• ett biopsibevisat trichilemmom,
• multipel palmoplantar keratos (onormal förtjockning av händer och fötter),
• multifokal eller omfattande papillomatos i munslemhinnan,
• Bildning av multipla hudpapler i ansiktet, som ofta kan ha verrukösa (vårtliknande) utväxter

• Sekundära kriterier:
• Kolorektal cancer,
• Glykogen akantos i matstrupen (påverkar slemhinnan i matstrupen),
• Autismspektrumstörning,
• mental retardation,
• papillär eller follikulär variant av papillär sköldkörtelcancer,
• strukturella skador på sköldkörteln (t.ex. bildning av ett adenom, en nodul eller struma),
• Njurcellscancer,
• Vaskulära abnormiteter,
• Lipom (godartad tumör i mjukvävnad),
• solitärt gastrointestinalt hamartom eller ganglioneurom (tumörliknande, godartad vävnadsförändring),
• Lipomatos i testiklarna

Hur behandlas Cowdens syndrom?

Cowdens syndrom kan endast behandlas symptomatiskt. Sjukdomen bör därför regelbundet undersökas med avseende på dess abnormiteter för eventuell degeneration. Vid behov kan en tumör avlägsnas kirurgiskt eller andra terapeutiska åtgärder vidtas med avseende på symptomet i fråga. Eftersom Cowdens syndrom också medför en ökad risk för utveckling av godartade eller elakartade tumörer, bör patienterna genomgå screeningundersökningar för cancer. Följande undersökningar rekommenderas vid en viss tidpunkt:

• från diagnostillfället:
• en årlig fysisk undersökning, särskilt av huden;
• en årlig kontroll av sköldkörteln
• för kvinnliga patienter från 18 års ålder
• en månatlig screening för bröstcancer genom självskanning av bröstkörtlarna
• för kvinnliga patienter från 25 års ålder:
• en årlig klinisk bröstundersökning utförd av den behandlande gynekologen
• för kvinnliga patienter från 30 års ålder och uppåt
• en årlig mammografiundersökning och MR-undersökning av brösten
• en årlig gynekologisk screeningundersökning, som omfattar screening för cancer i livmoderslemhinnan
• från 35-40 års ålder och framåt
• en koloskopi med minst tio års mellanrum,
• ultraljud eller magnetröntgen av njurarna vartannat år

Vad är prognosen för Cowdens syndrom?

År 2010 publicerades en studie om Cowdens syndrom. Baserat på 211 testpersoner konstaterades att cirka 89 procent av alla patienter med CS utvecklar minst en malign tumör vid 70 års ålder. Risken att drabbas av en elakartad tumör minskar för manliga patienter. Sannolikheten att utveckla kolorektal cancer är cirka 15 procent och sannolikheten att utveckla endometriecancer är cirka 21 procent. Kvinnor som lider av CS har också en ökad risk att utveckla bröstcancer.