Vad är ett gliom?

Termen gliom avser en typ av hjärntumör som utvecklas från nervvävnadens stödjeceller (gliaceller). Ett gliom klassificeras i följande olika tumörtyper, beroende på vilka gliaceller det härstammar från:

• Astrocytom: stjärnformade celler med ibland långa cellprocesser, som är bland de vanligaste gliomen och står för mer än 60 procent,
• Oligodendrogliom: Celler med korta processer, som utgör 10 procent av alla gliom,
• Ependymom: ventriklar i hjärnan, som utgör 5 till 10 procent av alla gliom,
• Blandade gliom: såsom oligoastrocytom, som utgör 5 till 10 procent av alla gliom.

Ett gliom kan antingen avlägsnas kirurgiskt eller behandlas med strålbehandling och/eller kemoterapi. Chansen att bli botad varierar beroende på vilken typ av gliom det rör sig om. Medan mindre maligna (låggradiga) gliom kan behandlas, är andra obotliga. Gliom är den vanligaste typen av primär hjärntumör och drabbar i genomsnitt fem till sex av 100 000 personer varje år. Vissa typer av gliomtumörer utvecklas i barndomen, medan andra typer av tumörer inte utvecklas förrän i vuxen ålder.

Vilka är de olika typerna av gliom?

Gliom, liksom andra hjärntumörer, klassificeras av Världshälsoorganisationen (WHO) i så kallade tumörklasser beroende på deras tillväxt och prognos:

• I. Grad: Pilocystiskt astrocytom; dessa är godartade och långsamt växande tumörer som vanligtvis har en god prognos och kan avlägsnas genom operation
• Grad II: Diffust astrocytom (fibrillärt, gemistocytiskt, pilomyxoidt, protoplasmatiskt); oligodendrogliom; oligoastrocytom; tumörer som har en hög risk att återkomma efter framgångsrik behandling (recidiv) och kan utvecklas till maligna tumörer,
• III. grad: anaplastiskt astrocytom, anaplastiskt oligodendrogliom, anaplastiskt oligoastrocytom är maligna tumörer som kräver strålning och/eller kemoterapi utöver kirurgi,
• IV. Grad: Glioblastom: är mycket elakartade tumörer som växer snabbt och har en ogynnsam prognos. Även med de tillgängliga behandlingsmetoderna kirurgi, strålning och/eller kemoterapi är glioblastom vanligtvis inte botbara.

Glioblastom är vanligast, följt av olika former av astrocytom. Oligodendrogliom är den mest sällsynta formen av hjärntumör. Låggradiga gliom förekommer oftare hos barn och yngre vuxna, medan vuxna och äldre personer är mer benägna att utveckla höggradiga gliom.

Vad orsakar gliom?

Läkarna är fortfarande oense om orsakerna till hjärntumörer. De utgår dock från att gliom kan utvecklas på grund av genetiska faktorer. Hit hör framför allt neurofibromatos I eller tuberös skleros. Men även strålbehandling, t.ex. för att behandla en tidigare cancer, kan främja tillväxten av ett gliom.

Hjärntumörer orsakas av en störd fysiologisk celldelning, som sker dagligen i form av metaboliska aktiviteter i varje cell och även i det genetiska materialet, DNA. Om DNA skadas under dessa processer kan mutationer eller defekta DNA-avsnitt bildas. Som ett resultat kan dessa degenererade celler föröka sig okontrollerat och ge upphov till sjuk vävnad (neoplasi).

Vilka är symtomen på gliom?

Ett gliom, liksom många andra hjärntumörer, visar sig ganska sent. Vilka symtom som uppstår och hur tydliga de är beror alltid på var tumören sitter. Till en början kan ett gliom yttra sig som ständigt återkommande huvudvärk, yrsel, illamående och kräkningar. Beroende på var tumören sitter kan den dock även orsaka beteendemässiga och sensoriska störningar som stickningar samt syn- och talstörningar. Dessutom kan krampanfall förekomma, vilket tyder på att det intrakraniella trycket ökar.

Hur diagnostiseras ett gliom?

Gliom diagnostiseras med hjälp av magnetisk resonanstomografi (MRI). För att kunna fastställa gliomet ännu mer exakt utförs också en vävnadsundersökning (biopsi). Eftersom gliomen består av så kallade gliafibrer kan dessa påvisas i ett vävnadsprov genom färgmärkning av gliafiberproteinet (GFAP). På detta sätt är det också möjligt att skilja mellan andra hjärntumörer, eftersom de alla innehåller olika proteiner.

Hur behandlas ett gliom?

Vilken typ av behandling som används beror alltid på hur allvarligt det aktuella gliomet är, dess storlek och lokalisering. I allmänhet kan ett gliom behandlas med kirurgi, strålning och/eller kemoterapi. Tillsammans med dessa behandlingsmetoder får patienten också psykologisk vård.

Vid val av lämplig behandlingsmetod kommer läkaren alltid att bedöma riskerna och fördelarna. I allmänhet kommer läkaren alltid att försöka avlägsna tumören helt genom operation. Den viktigaste postoperativa behandlingen är vanligtvis strålbehandling. Alternativt kan systemiska läkemedelsbehandlingar användas, där substanser från cytostatika- och antiangiogenesområdet spelar en viktig roll.

Om det finns ett glioblastom kan det behandlas med så kallade tumörbehandlande fält (TTF). Vid denna behandlingsmetod placeras en huva på patienten genom vilken magnetfält genereras. Dessa magnetfält är tänkta att hämma tumörens celltillväxt. Effektiviteten hos tumörbehandlande fält har redan bevisats i medicinska studier, vilket är anledningen till att det alltid bör övervägas som ett behandlingsalternativ för glioblastom.

Hur stor är chansen att bota ett gliom?

Förutom tumörens svårighetsgrad beror prognosen också på patientens ålder och allmänna hälsotillstånd. Det är sant att utsikterna till fullständig bot minskar med stigande ålder och sjukdomstillstånd. Den 5-åriga överlevnadsgraden efter diagnos är cirka 20 procent, oavsett kön på den berörda personen. För framgångsrik behandling, särskilt av maligna gliom, är tidig diagnos och insättande av lämplig behandling alltid viktigt, eftersom dessa typer av tumörer alltid växer snabbt.