Vad är klimakteriebesvär?
Klimakteriebesvär kallas också i dagligt tal för klimakteriet. Under denna fas i en kvinnas liv minskar hennes fertilitet långsamt och slutar slutligen helt. Klimakteriet (klimakteriet) börjar vid olika tidpunkter från kvinna till kvinna. Vissa kvinnor kommer i klimakteriet redan vid 40 års ålder, medan det för andra inte börjar förrän i början eller mitten av 50-årsåldern. Klimakteriet är förknippat med fysiska förändringar på grund av den förändrade hormonbalansen. För vissa kvinnor kan det också leda till psykiska problem. Men det finns också kvinnor som upplever klimakteriet nästan utan några symtom.
Vilka faser kan klimakteriet delas in i?
Läkare delar in klimakteriebesvären i följande tre faser:
- Premenopaus: Premenopausen är den första fasen av klimakteriet och beskriver perioden under de senaste 5 till 10 åren före den sista menstruationen. Under premenopausen slutar äggstockarna långsamt att producera hormoner. Detta kan leda till oregelbunden blödning.
- Perimenopaus: Perimenopausen börjar ungefär ett till två år före den sista menstruationen. Perimenopausen markerar också slutet på kvinnans fertilitetsfas och kan åtföljas av värmevallningar.
- Postmenopausal fas: Den postmenopausala fasen slutar runt 65 års ålder och de klimakteriska symtomen försvinner med den.
Vilka är symtomen på klimakteriebesvär?
Klimakteriebesvär kan yttra sig som oregelbunden menstruation, men också som värmevallningar och/eller svettningar. Ofta förekommer de senare främst under natten och kan förkorta tiden för djupsömn och rubba balansen mellan sömn och vakenhet. De typiska värmevallningarna som uppstår under klimakteriet kan återkomma under en period på cirka 5,2 år. Läkare förklarar uppkomsten av värmevallningar med fluktuationer i östrogenproduktionen, vilket också kan återspeglas i ett något deprimerat humör och/eller irritabilitet.
Kvinnor som lider av värmevallningar beskriver en stigande värme som sprider sig över ansikte, nacke och överkropp på mycket kort tid. Ofta följs värmevallningen av svettningar och sedan en lätt förkylning. Hela fenomenet kan pågå från en halv minut till flera minuter och kan inträffa upp till några gånger i veckan.
Men bristen på östrogen innebär också att slemhinnorna i slidan, urinröret och urinblåsan inte byggs upp lika mycket. Som ett resultat kan vaginal torrhet uppstå, vilket i sin tur orsakar ökade infektioner (så kallad vaginit). Dessa infektioner uppstår på grund av bristen på skyddande mjölksyrabakterier. Detta gör vaginan mer mottaglig för bakteriella infektioner. Torrheten i slidan blir mer märkbar vid samlag och kan leda till smärta. Klåda och/eller sveda kan också förekomma.
Hur kan klimakteriebesvären lindras?
Växtbaserade läkemedel, såsom Cimicifuga, har visat sig vara effektiva mot klimakteriebesvär. De kan också ersätta kemiska hormonpreparat som hormoninnehållande vaginalkrämer eller vaginaltabletter, som är avsedda att kompensera för hormonbristen i underlivet. Förutom bättre blodcirkulation och en starkare uppbyggnad av slemhinnan bör den också bli fuktigare och stabilare.
Kvinnor i klimakteriet som föredrar ett icke-hormonellt behandlingsalternativ kan göra följande för att lindra sina klimakteriebesvär:
- Livsstilsförändringar: att äta en hälsosam, balanserad kost och få tillräckligt med motion genom regelbunden motion kan vara fördelaktigt, liksom att minska på kaffe, nikotin, alkohol och heta kryddor.
- växtbaserade kosttillskott: Blommorna från munkpeppar (latin: Vitex agnus castus) kan hjälpa mot klimakteriebesvär före menstruationen (premenstruellt syndrom). Extrakt från svartkämpar (latin: Cimicifuga racemosa) och vitamin E används däremot ofta för att behandla värmevallningar. Det finns också växter som soja, rabarberrot och rödklöver samt vetegroddar, som är rika på växtöstrogener (fytoöstrogener). Salvia, å andra sidan, är effektiv för att minska svettningar och lavendel är extremt lugnande.
- För att stärka kropp och själ rekommenderas yoga, qigong samt autogen träning och avslappningstekniker.
Traditionella metoder för att lindra klimakteriebesvär inkluderar vissa former av akupunktur, som kan lindra klimakteriebesvär. Men även metoder från traditionell kinesisk medicin (TCM) bidrar till att stärka kropp och själ. Speciella koppningstekniker, kostbehandlingar, örtmediciner, avslappnande massage och motion kan alla användas.
Behöver jag träffa en läkare om jag har klimakteriebesvär?
Kvinnor som lider av oregelbundenheter i sin menstruationscykel eller (återkommande) blödningar bör kontakta läkare. Detsamma gäller om patienten inte kan hantera de medföljande symptomen på klimakteriet eller vid oförklarliga klagomål. I dessa fall kommer den gynekolog som behandlar patienten att försöka lindra symtomen med lämplig medicinering eller lämpligt behandlingsalternativ.