Vad är en Krukenberg-tumör?
En Krukenberg-tumör är namnet på en metastas av ett karcinom i mag-tarmkanalen i äggstockarna (ovariet) eller i Douglasrummet (en utbuktning i bukhinnan). Den har fått sitt namn efter den första person som beskrev denna sjukdom, Friedrich Ernst Krukenberg. Krukenbergs tumör står för cirka 14 procent av alla äggstocksmetastaser och är därmed den tredje vanligaste typen av äggstockstumör. Kvinnor i medelåldern, som antingen befinner sig i perimenopausen eller i postmenopausen, utvecklar en Krukenberg-tumör med en frekvens över genomsnittet.
Hur uppstår en Krukenberg-tumör?
Den exakta orsaken till en Krukenberg-tumör är fortfarande okänd. Läkarna antar dock att metastaserna antingen sprids via blodet (hematogent) eller att tumörcellerna vandrar direkt in i bukhålan och därifrån även når äggstockarna. Läkarna kallar detta för "droppmetastaser". Den senare teorin motsägs dock av det faktum att omentum majus, som ligger mellan magen och äggstockarna, inte påverkas av metastaser. Dessutom förekommer Krukenberg-tumörer i äggstockarnas stroma, dvs. inuti äggstocken och inte utanför.
Var finns primärtumören i Krukenberg-tumörer?
Majoriteten av alla Krukenberg-tumörer orsakas av magcancer. Enligt en studie i "Journal of Medical Case Reports" beror cirka 76 procent av alla Krukenberg-tumörer på magcancer. Därefter följer tjocktarmscancer med 11 procent, bröstcancer med 4 procent och blindtarmscancer med 3 procent. I ganska sällsynta fall härrör Krukenberg-tumörer från en primär tumör i andra organ, t.ex. gallblåsan och/eller bukspottkörteln.
Vilka symtom orsakar en Krukenberg-tumör?
I många fall är symtomen på en Krukenberg-tumör ganska ospecifika och kan därför ofta inte ge någon slutsats om sjukdomen. Många människor klagar över smärta i buken, dvs. i nedre delen av buken. Dessutom kan följande andra klagomål förekomma:
- vaginal blödning,
- Smärta vid samlag (dyspareuni),> smärta i nedre delen av buken och/eller bäckenet
- Smärta i nedre delen av buken och/eller bäckenet,
- Förändringar i menstruationscykeln,
- Uppblåsthet och/eller flatulens
- Förlust av prestationsförmåga
- överdriven hårväxt där kvinnor tenderar att få lite hår, t.ex. i ansiktet, på bröstet eller ryggen,
- lågt antal röda blodkroppar (anemi),
- Buksvullnad som kan kännas under huden
I ett avancerat skede kan även feber, nattliga svettningar och oönskad viktminskning förekomma.
Hur diagnostiseras en Krukenberg-tumör?
I vissa fall är det möjligt att diagnostisera en Krukenberg-tumör genom att palpera den nedre delen av buken. I regel ställs dock diagnosen genom de vanliga bilddiagnostiska förfarandena, såsom ultraljudsundersökning, datortomografi (CT) eller magnetisk resonanstomografi (MRI). En laparotomi är också möjlig. Detta innebär att bukhålan öppnas kirurgiskt för att kontrollera om ett organ är sjukt eller skadat. I allmänhet kan diagnosen av en Kruenberg-tumör ställas antingen före eller efter diagnosen av den primära cancern.
Om en Kruenberg-tumör misstänks i äggstockarna kan antingen en ultraljudsundersökning eller en datortomografiundersökning (CT) avslöja den. Om en tumör diagnostiseras kan prover tas från den och undersökas i ett laboratorium (biopsi). Vävnadsprovet kan tas kirurgiskt eller genom nålbiopsi. En biopsi ger information om tumörens typ och är avgörande för valet av rätt behandlingsmetod.
Förutom bilddiagnostik och biopsi kan även blodprov ge information om förekomsten av en Krukenberg-tumör. Om en förhöjd CA-125-nivå upptäcks i ett blodprov kan detta vara en indikation på att en malign äggstockstumör föreligger. Särskilt hos patienter med gastrointestinal cancer görs vanligtvis ett blodprov för att kontrollera om det också finns en Krukenberg-tumör. Blodprover kan också visa hur mycket en patient återhämtar sig efter att en Krukenberg-tumör har avlägsnats kirurgiskt.
Hur behandlas en Krukenberg-tumör?
En Krukenberg-tumör är en metastas, dvs. en sekundär tumör. Det är oerhört viktigt för behandlingen att hitta och behandla den primära tumören. Detta kan dock vara svårt i många fall eftersom den primära tumören kan vara mycket liten. I många fall kan den huvudsakliga primärtumören, t.ex. bröst- eller magcancer, finnas kvar under lång tid och sprida sig till äggstockarna innan den upptäcks.
I allmänhet betraktas neoadjuvant kemoterapi eller strålbehandling som terapeutiska förfaranden för att minska tumörens storlek innan den avlägsnas kirurgiskt. Om tumören är tillräckligt stor avlägsnas äggstockarna och de drabbade delarna av tarmen. Kemoterapi kan också ges efter operationen för att begränsa tillväxten av eventuella kvarvarande tumörceller eller för att förstöra dem.
I andra fall av sjukdomen kan även palliativa terapier genomföras , som syftar till att lindra symtomen och förbättra cancerpatientens livskvalitet.
Vad är prognosen för en Krukenberg-tumör?
Prognosen för en Krukenberg-tumör är mycket bättre om endast äggstockarna eller bäckenet är drabbade. Om tumören har spridit sig mycket långt är prognosen ganska ogynnsam.
Generellt sett är dock dödligheten för patienter med Krukenberg-tumör ganska hög. Enligt en studie i "Cancer Management and Research" är den genomsnittliga överlevnadstiden för en Krukenberg-tumör cirka 14 månader. Prognosen är likaledes dålig enligt forskningsresultat från "Archives of Pathology & Laboratory Medicine". De visar att de flesta patienter med en Krukenberg-tumör lever mindre än två år efter sin diagnos.