Hoppa till huvudinnehåll

Vad är magsäckscancer?

Varje år

utvecklar cirka 15 000 personer i Tyskland magsäckscancer (gastric carcinoma), en elakartad tumörsjukdom som

drabbar magsäcken.

Magcancer orsakas av degenererade körtelceller i magsäckens slemhinna. Eftersom magcancer inte ger några symptom under lång tid, diagnostiseras den vanligtvis ganska sent.

Vad främjar utvecklingen av magcancer?

Det finns förmodligen många riskfaktorer som främjar utvecklingen av magcancer. Kostvanor är förmodligen den viktigaste faktorn. Saltade, kryddstarka, stekta, saltade och/eller rökta livsmedel misstänks kunna orsaka magcancer på grund av de nitrater som de innehåller. Särskilt personer som äter en mycket köttrik kost riskerar att få bakterien Helicobacter pylori i magen. Denna bakterie gör att nitrater omvandlas till nitriter, som är cancerframkallande. Men överdriven konsumtion av nikotin och alkohol kan också leda till maginflammationer och magsår, som kan bli elakartade.

Personer som i allmänhet är benägna att drabbas av magsjukdomar har en högre risk att drabbas av magsjukdomar. Detta inkluderar magsår, men även mer sällsynta sjukdomar som autoimmun gastrit. Men genetiska faktorer spelar också en roll i utvecklingen av magcancer som inte bör underskattas. Om en familjemedlem redan har denna sjukdom påverkar den ofta även andra familjemedlemmar, varvid matvanor också kan tjäna som en förklaring till detta utöver den genetiska predispositionen.

Vilka är typiska symptom på magcancer?

En magcancer orsakar vanligtvis symptom ganska sent och diagnostiseras därför vanligtvis inte tidigt. Om ospecifika symtom ändå uppstår, förklarar de flesta patienter dessa med en känslig mage. Dessa inkluderar

  • plötslig motvilja mot vissa livsmedel
  • känslig reaktion på livsmedel som tidigare tolererades väl,
  • Halsbränna, aptitlöshet, mättnadskänsla och/eller illamående, som beror på att magsäckscancern sitter vid magmunnen och därmed blockerar passagen av mat till tarmarna,
  • Viktförlust,
  • Smärta och/eller tryckkänsla i övre delen av buken; i avancerade stadier kan karcinomen till och med kännas i övre delen av buken,
  • Vattenansamling i buken (ascites), orsakad av tumören i bukhinnan (peritoneum),
  • Trötthet, håglöshet och/eller nedsatt prestationsförmåga,
  • Blod vid kräkningar och/eller
  • svart avföring,

Om magsäckscancern redan har utvecklat metastaser kan även levern drabbas av funktionsstörningar. Detta innebär att de röda blodkropparna inte längre utsöndras via gallan utan lagras i huden, vilket kan leda till att slemhinnorna och huden gulnar (s.k. gulsot). Kvinnor kan klaga på smärta vid samlag eller vaginal blödning, vilket kan förklaras av att karcinomet redan har metastaserat till äggstockarna.

Hur diagnostiseras magcancer?

Efter att ha tagit en medicinsk historia kommer den behandlande läkaren att palpera buken för förstoringar av lymfkörtlarna. Vid misstanke om magcancer undersöks vanligtvis matstrupen, magsäcken och övre tunntarmen närmare med hjälp av en endoskopi. Om en misstänkt tumör upptäcks vid denna undersökning tar läkaren ett vävnadsprov som undersöks i laboratorium för att fastställa förekomsten av tumörceller. Vid behov kan även ett blod- och/eller avföringstest beställas.

Men för att slutligen bekräfta diagnosen magcancer kommer antingen ett ultraljud, en scintigrafi av benen, en datortomografi eller en röntgen av buken eller bröstkorgen

att tas.

Detta gör det också möjligt för läkaren att identifiera eventuella metastaser som redan kan ha bildats i lungorna, bäckenet eller benen, till exempel. I slutändan kommer detta också att avgöra den exakta typen av tumör och dess stadium. Denna information är avgörande för beslut om vidare behandling.

Om magcancer diagnostiseras i det första stadiet är chansen att bli botad mellan 70 och 80 procent. I det fjärde stadiet, å andra sidan, är de mindre än 5 procent. Men även i dessa sena stadier finns det livsförlängande och smärtlindrande behandlingsalternativ.

Vilka typer av magcancer kan man skilja på?

Förutom malignitet delas magcancer också in i fyra så kallade grader (G1 till G4) beroende på hur långt den har spridit sig till andra delar av kroppen och till lymfkörtlarna. Förutom tumörstorleken spelar det också en roll om cancern redan har spridit sig eller inte. Om det är ett högt stadium är cancern redan mycket avancerad.

Hur behandlas magcancer?

Magcancer avlägsnas vanligtvis helt genom operation. Om magcancer diagnostiseras i ett tidigt skede och ännu inte har spridit sig till magslemhinnan kan läkarna utföra ett minimalt invasivt ingrepp som kallas titthålskirurgi. I detta fall avlägsnas tumören genom små snitt i huden under en gastroskopi. I ett senare skede, om det bara finns en mindre tumör, avlägsnas en del av magsäcken och de närmaste lymfkörtlarna kirurgiskt eller så avlägsnas magsäcken helt (gastrektomi). Kirurgen bildar sedan en ersättningsmage genom en del av tunntarmen.

Till skillnad från andra typer av cancer är strålbehandling och/eller kemoterapi endast delvis framgångsrika för magcancer. Båda behandlingsmetoderna kan dock användas på ett stödjande sätt, till exempel för att minska tumörens storlek och därmed underlätta operationen.

Under dagarna efter operationen matas patienten genom en magsond och introduceras långsamt till en förändrad diet. Inom ramen för rehabiliteringsåtgärderna, som genomförs antingen som öppen eller sluten vård, lär sig patienten att hantera sin sjukdom. Alternativa läkningsmetoder som akupunktur kan användas, särskilt för illamående. Beroende på hur allvarlig magcancern är måste vissa patienter också matas artificiellt.

I

detta fall sätts en så kallad PEG-slang in.

Om magcancer diagnostiseras först i slutskedet används ofta antikroppsterapi för att hämma tumörens tillväxt. Andra palliativa åtgärder kan förlänga patientens liv och säkerställa en smärtfri tid.

a