Vad är en tumör i bröstväggen?
En tumör i bröstväggen eller en torakal tumör kallas på fackspråk för thoraxväggstumör och beskriver en tumör som bildas i bröstväggen. Bröstväggen består av olika typer av vävnad. Allra längst ut finns huden och under den finns fett- och bindväv. Men även revbenen, som består av ben- och broskvävnad, utgör bröstväggen. Alla dessa olika typer av vävnad kan bilda tumörer, där de godartade tumörerna uppträder som utväxter av normala vävnadsceller och de elakartade tumörerna är degenererade vävnadsceller.
I cirka 9 procent av alla fall är en tumör i bröstväggen elakartad. Beroende på vilken vävnad tumören kommer ifrån har den ett latinskt eller grekiskt namn. Till exempel kallas en elakartad tumör i broskvävnad för kondrosarkom, från det latinska namnet kondrocyt för broskcell. Cirka 35 procent av alla tumörer i bröstväggen är godartade. Läkare skiljer dock också mellan så kallade sekundära tumörer, som inte har sitt ursprung i bröstväggen och som har utvecklats till exempel från en metastas av njur-, sköldkörtel-, prostata- eller bröstkarcinom (bröstcancer) i bröstväggen. De står för cirka 26 procent av alla sjukdomsfall. Men lungcancer (bronkialkarcinom) kan också växa bortom lungorna och in i bröstvävnaden. Denna typ betraktas också som en sekundär bröstväggstumör.
Vilka är de olika typerna av bröstväggstumörer?
Läkare delar in bröstväggstumörer i godartade och elakartade tumörer enligt följande:
- godartade tumörer:
- Kondrom (uppstår i brosket),
- Fibrom (har sitt ursprung i bindväv),
- Osteokondrom, fibrös dysplasi (uppstår i skelettet),
- Haemangiom (uppstår i kärlcellerna),
- Lipom (uppstår i fettvävnaden),
- Nevus, även kallat födelsemärke (uppstår i pigmentcellerna),
- Neurofibrom (uppstår i nervens bindväv)
De vanligaste godartade tumörerna i bröstväggen är osteokondrom, kondrom och fibrös dysplasi.
- maligna tumörer:
- Angiosarkom (uppstår i kärlcellerna),
- Kondrosarkom (har sitt ursprung i brosket),
- Fibrosarkom (uppkommer i bindväven),
- Liposarkom (uppstår i fettvävnad),
- Neurofibrosarkom (uppstår i nervbindvävnaden),
- malignt melanom (uppstår i pigmentcellerna),
- Osteosarkom, Ewings sarkom, solitärt plasmocytom (uppstår i skelettet)
-
Den vanligaste elakartade formen av bröstväggstumör är kondrosarkom och fibrosarkom.
Vilka symtom orsakar en bröstväggstumör?
En bröstväggstumör orsakar vanligtvis endast smärta i bröstväggen i ett avancerat skede. Dessutom kan det finnas en förhöjning eller svullnad i bröstväggsområdet som kan kännas. Detta är dock endast möjligt om tumören har nått en viss storlek. I sällsynta fall kan området bli överhettat och/eller rodnat. Det är dock också möjligt att bröstväggstumören inte orsakar några symtom och diagnostiseras, till exempel under en tumörscreening eller som ett rent slumpmässigt fynd.
Hur diagnostiseras en tumör i bröstväggen?
Om en tumör i bröstväggen misstänks kan den tydligt visualiseras och diagnostiseras med en datortomografi (CT). Jämfört med konventionell röntgen har en CT-skanning fördelen att tumören på bröstväggen redan kan lokaliseras exakt och även visar lungorna. Den goda avbildningsförmågan beror främst på att datortomografin visar en skiktad bild i ett tvärsnitt av kroppen. Att känna till tumörens exakta läge och storlek är avgörande för en eventuell operation. Vid behov kan ytterligare en magnetisk resonanstomografi (MRI) utföras för att klargöra om tumören redan har vuxit in i angränsande strukturer. Detta kan till exempel påverka lungsäcken, men även bröstkörteln.
Hur behandlas en tumör i bröstväggen?
Behandlingen av en bröstväggstumör utförs alltid i nära samarbete med en onkolog, en thoraxkirurg och en plastikkirurg. Som regel är den första behandlingsmetoden alltid att ta bort bröstväggstumören. Om detta är möjligt beror alltid på typen av tumör, dess storlek och placering. Det kirurgiska ingreppet kan också kombineras med andra behandlingsmetoder som strålbehandling eller kemoterapi. I många fall är en bröstväggsersättning nödvändig för att återställa stabiliteten, men också för att skydda lungorna. En bröstväggsersättning består vanligtvis av en benersättning, såsom metallplattor eller plast. Det kan dock också vara tillverkat av ett plastnät eller bencement.
Vid en operation avlägsnas en godartad tumör med en säkerhetsmarginal på 2 cm. För elakartade tumörer är säkerhetsmarginalen mellan 4 och 5 cm. Konkret innebär det att läkaren alltid tar bort några centimeter frisk vävnad runt tumören. Detta för att säkerställa att det inte fortfarande finns cellkluster där en ny tumör kan bildas. De faktiska kirurgiska ingreppen skiljer sig åt beroende på tumörkategori och vilka angränsande organ som kan påverkas. Om det till exempel rör sig om en ben- eller brosktumör opereras den enligt principerna för kompartmentresektion, dvs. om möjligt avlägsnas hela benet eller brosket tillsammans med den omgivande bindväven. Den vanligaste behandlingsmetoden är dock så kallad partiell bröstväggsresektion, där lungtumören har spridit sig till den intilliggande bröstväggsvävnaden. Om metastaser redan har uppstått i bröstväggen måste dessa också avlägsnas.
Vad är prognosen för tumörer i bröstväggen?
Prognosen för en bröstväggstumör beror alltid på tumörens typ, dess celldifferentiering och i vilket skede den diagnostiseras. Som med andra cancerformer är chanserna till bot bättre ju tidigare en bröstväggstumör diagnostiseras och behandlas. Primära sarkom i bröstväggen har en genomsnittlig 5-årsöverlevnad på 17 procent, med en mycket bättre prognos om de behandlas i ett tidigt skede.