Bakterier: Morfologiska klassificeringar

Morfologiska klassificeringar av <span class="lexicon-modal"><a href="https://www.frequenz-therapie.com/swe/lexikon/bakterier-och-frekvensbehandling/" title="Bakterier" data-ajax-modal="modal" data-original-title=" Bakterier är mikroskopiskt små, encelliga organismer som hör till prokaryoterna. De har ingen riktig cellkärna och deras DNA finns fritt i cytoplasman. " data-url="https://www.frequenz-therapie.com/swe/cbax/lexicon/modalInfo/d3d40cfb051f4514bd117ce9b4c80eb9">bakterier</a></span>

Morfologiska klassificeringar av bakterier

Varför är morfologin viktig?

Bakteriers morfologi, dvs. yttre form, är en grundläggande egenskap för att identifiera och klassificera dem. Olika former hjälper bakterierna att anpassa sig till specifika miljöer och uppfylla olika funktioner.

Huvudsakliga typer av bakterieformer

Kocci (sfäriska bakterier)
Dessa bakterier är sfäriska och kan förekomma ensamma, i par (diplokocker), i kedjor (streptokocker) eller i kluster (stafylokocker).

Exempel: Streptococcus pneumoniae (lunginflammation), Staphylococcus aureus (hudinfektioner).
Baciller (stavformade bakterier)
Stavformade bakterier kan vara korta eller långa och bildar ibland endosporer.

Exempel: Escherichia coli (tarmflora), Bacillus anthracis (mjältbrand).
Spirillae (spiralformade bakterier)
Dessa bakterier har en spiral- eller korkskruvsform och är ofta rörliga.

Exempel: Spirillum volutans (vattenlevande bakterie).
Spiroketer (spiralformad, flexibel kropp)
De liknar spirillorna, men har en mer flexibel cellstruktur och rör sig med hjälp av endoflageller.

Exempel: Treponema pallidum (syfilis), Borrelia burgdorferi (borrelia).
Vibrioner (kommabakterier)
Dessa bakterier har en böjd, kommaliknande form.

Exempel: Vibrio cholerae (kolera).

Andra morfologiska variationer

Vissa bakterier uppvisar mer komplexa eller ovanliga former, t.ex.:

Filamentösa bakterier: Avlånga cellstrukturer