Joniserande strålning


Synonymer:: Joniserande strålning, högenergetisk strålning

Definition av joniserande strålning

Joniserande strålning är strålning som har tillräcklig energi för att avlägsna elektroner från atomer eller molekyler och därigenom generera joner. Det är en av de högenergetiska fysiska influenserna och är biologiskt effektiv eftersom den direkt kan skada cellstrukturer och genetiskt material.

Olika typer av joniserande strålning

Partikelstrålning: Alfa- och betastrålning, neutroner
Elektromagnetisk strålning: Röntgen- och gammastrålning

Källor

Naturliga källor (t.ex. kosmisk strålning, radon, uran)
Artificiella källor (t.ex. röntgenapparater, kärnreaktorer, medicinska tillämpningar)

Effekt på biologiska system

Joniserande strålning kan skada cellkomponenter, särskilt DNA. Beroende på dos och exponeringstid kan mutationer, cellskador, cancer eller akut strålningssjuka uppstå. Biologiska system har dock också reparationsmekanismer som kan begränsa strålningsskadorna.

Skillnad mot icke-joniserande strålning

Till skillnad från icke-joniserande strålning (t.ex. elektromagnetiska fält, mikrovågor, synligt ljus) kan joniserande strålning direkt bryta upp molekyler. Frekvens och energiinnehåll är avgörande för den joniserande effekten.

Skyddsåtgärder

Avskärmning (bly, betong)
Förkorta vistelsetiden
Avstånd från strålningskällan
Förordning om dosimetri och strålskydd

Se även

Strålskydd - Elektromagnetiska fält - Frekvensbehandling - Röntgenstrålning - Cellskador - DNA-reparation